Intressanta hus G-K
Här hittar du byggnader från G till K.
Hammars konditori och rektorsbostaden
Kv. Posten 11, Åsgatan 26-28
Hammars konditori och rektorsbostaden. Foto: Hellner 1940.
Huset där Hammars konditori ligger uppfördes senast 1775 av murmästaren Johan Blidberg och är ett slaggstenshus. Väggarna göts i träformar, i vilka man hällde en blandning av krossad slagg och murbruk.
År 1785 såldes fastigheten av Blidbergs arvingar till den tyske bagaren Jacob Christopher Hesse. Därefter har den inrymt bageri, konditori och numera restaurang i obruten följd så när som på 25 år under senare delen av 1900-talet.
Rektorsbostaden som är ihopbyggd med Hammars är ett timmerhus, som byggdes för Trivialskolans rektors räkning efter stadsbränderna 1761. Skolan låg då i hörnet av Åsgatan och Kristinegatan. Huset var samtidigt även komministergård för Kristine församling. De båda husen var 1983-88 föremål för en segsliten rivningsstrid innan de slutligen blev byggnadsminnesförklarade.
Herdins sköljbrygga
Herdins sköljbrygga. Foto: Albin Hedling.
Bryggan är det sista minnet av Faluns textilepok. Under 1700- och 1800-talen fanns flera färgerier i staden.
A. W. Herdins gamla färgargård i hörnet Stadshusgränd/Östra Hamngatan var en av de mest välbevarade hantverkargårdarna i Falun. Tidigare hade den tillhört färgarsläkterna Göthe och Graan. Färgaren Magnus Graan startade verksamheten här 1792, bara 17 år gammal. Stadsborna lämnade hit garner, tyger eller urblekta kläder och fick dem färgade. Bryggan i ån användes för att skölja ur överskottsfärg och är också försedd med vridmaskin. Själva färgargården eldhärjades och revs 1981.
Johanssonska huset
Falun 7:31, Tullkammaregatan.
Johanssonska huset.Vykort från början av 1900-talet.
Den imponerande tegelbyggnaden uppförd 1899 av grosshandlare Hans Johansson, far till falugrafikern Hans Norsbo. Huset innehöll 48 bostadsrum och 6 kök. Arkitekt var Nils Nordén från Gävle. Han ritade även disponent Ljungbergs villa Bergalid och Ordenshuset vid Falubron.
Karlströmska gården och Väderkvarnsbacken
Kv. Hyttgården 5, Gruvgatan 22.
Karlströmska gården och Väderkvarnsbacken.Gården sedd från Gruvgatan. Till höger ses en hyttkammare på ett av slaggvarpen. Foto: Sven-Erik Lindman 1975.
Karlströmska gården är en komplett gammal gruvarbetargård som flyttades till sin nuvarande plats år 1957, i samband med att Gruvgatan breddades. Innan dess låg den vid Gruvgatans dåvarande norra sida.
Gruvbäcken, som numera rinner under jord, drev ända in på 1800-talet 6 kopparhyttor i Faluns västra utkant. Hyttkamrarna på Väderkvarnsbacken och de omkringliggande slaggvarpen tjänade som övernattningsstugor för arbetarna. Sitt namn har backen förstås fått av att det fanns en väderkvarn här. Den kan ses på Erik Dahlbergs teckning från 1699 i planschverket ”Suecia Antiqua et Hodierna” samt på en karta från 1728.
Konsthallen och Dalarnas museum
Kv. Garvaren 10, Stigaregatan 2-4.
Konsthallen och Dalarnas museum. Foto: Örjan Hamrin 1973.
Konsthallen i nyklassisk stil ritades av arkitekten Hakon Ahlberg och uppfördes 1935 som flygelbyggnad till Medborgarhuset. Skulpturen ovanför ingången är utförd av Eric Grate.
1960-62 byggdes Dalarnas museum, ritat av samma arkitekt och sammanfogat med Konsthallen.
Fram till 1930-talet dominerades kvarteret av två gamla, stora garvaregårdar: Flodströms och Åkerströms. Där Konsthallen nu ligger hade Flodström sina uthus, två timmerbyggnader i vinkel.
Kopparbergs kyrka
Kopparbergs kyrka. Foto från slutet av 1800-talet.
Den nuvarande kyrkan innehåller delar av en äldre kyrka från 1300-talet. Fram till 1757 hade den ett mindre torn mitt på taket, men detta torn förstördes av brand. Det nuvarande byggdes 1784 men fick inte sin tornspira förrän vid sekelskiftet 1900. Tidigare kröntes det av en kopparhuv.
Kopparvågen
Kv. Kopparvågen 1, Hälsingtorget.
Kopparvågen.Vykort från 1960-talet.
Kopparvågen som institution kom till 1633. Här vägdes fram till 1873 den råkoppar som bergsmännen producerade i sina hyttor. Efter vägningen lastades kopparen på skutor och transporterades båtledes genom Faluån, över Tisken och Runn och därefter med landsvägsforor till garmakeriet och myntverket i Avesta.
Nuvarande våghuset är byggt 1774-75 på samma plats som det äldre, vilket förstördes i en av stadsbränderna 1761.
Kristine kyrka
Kristine kyrka.Teckning av Albert Blombergsson 1859.
Kyrkan uppfördes 1642-55 efter ritningar av Hans Ferster. Den skulle vara stadsbornas kyrka, medan Kopparbergs kyrka var bergsmännens.
Teglet som kyrkan byggdes av kom från den rike kanonfabrikören och borgaren Johan Trotzigs tegelbruk vid Rankhyttan i Vika. Tornet stod klart 1660. Tornspirans nuvarande utformning är från 1864 och är en rekonstruktion av den ursprungliga, som förstördes vid ett blixtnedslag 1711. Under mellantiden kröntes kyrkan av en trähuv, den s. k. ”hönsburen”.
Kyrkans interiör domineras av den praktfulla altaruppsatsen, tillverkad av bildhuggaren Evert Friis 1669 och donerad av Anton Trotzig och hans hustru Maria Lemmens. På väggarna finns epitafier och begravningsvapen över många av 1600- och 1700-talens förnäma falubor. Sin ovanliga interiörfärgsättning i blått och guld fick kyrkan vid en restaurering 1906.
Kristinegymnasiet
Kv. Rönnen 8, Bergmästaregatan 32.
Kristinegymnasiet. Foto från 1870-talet.
Byggnaden uppfördes och invigdes som allmänt läroverk 1866. År 1906 påbyggdes den med ytterligare en våning. 1934 byggdes ny gymnastiksal samt ett annex med broförbindelse till huvudbyggnaden efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten Erik Lundgren. 1983 invigdes det nya gymnasiet vid Lugnet, varefter läroverket övertogs av vårdskolan. Ett par år senare sammanbyggdes skolbyggnaderna med Kristinehallen. Numera kallas skolan Kristinegymnasiet.
Före 1866 var läroverket inrymt i gamla Lancasterskolans lokaler i hörnet av Åsgatan och Kristinegatan, mitt emot Kristine kyrka.
Kronobränneriet
Kv. Kronobränneriet 3, Magasinsgatan 24.
Kronobränneriet.Vykort från början av 1900-talet.
Bränneriet uppfördes omkring 1780, sedan Gustav III förbjudit husbehovsbränning och infört statligt monopol på brännvinstillverkning. Sammanlagt anlades ett femtiotal brännerier runt om i Sverige. Efter falubränneriets nedläggning köptes huset 1812 av Bergslaget och inrättades till matvarumagasin och handelsbod för de anställda. Huset tjänade också i många år som centralarkiv för STORA. Numera används det av Dalarnas museum.
Kronomagasinet
Kv. Kronomagasinet 3, Magasinsgatan 18.
Kronomagasinet.Foto: Bo Maltanski, 1970-talet.
Magasinet är ett murat slagghus, uppfört 1777 som magasin för kronobränneriets spannmål och efter bränneriets nedläggning för den skattesäd som länets bönderna levererade till kronan. Denna skatteform avskaffades 1871. År 1896 byggdes huset om till bostäder. 1954-1990 var det pingstförsamlingens kyrka och blev därefter ombyggt till kontor.
© Falu kommun 791 83 FALUN |
Tel 023-830 00 |
E-post 
