Intressanta hus B-G
Här hittar du byggnader från B - G.
Bult Karl-Eriks stuga
Kv. Gruvdrängen 1, Bondegatan 1.
Bult Karl-Eriks stuga. Foto: Albin Hedling.
Här i Falu stads minsta bostadshus växte en stor barnaskara upp i slutet av 1800-talet. Stugan består av ett enda s. k. spisrum med 9 kvadratmeters yta.
”Bult Karl Erik” Hellström (1842-1901), hans hustru Anna Maria och deras sex äldsta barn flyttade hit i november 1882. Ytterligare en dotter föddes i huset sju år senare. Änkan och en av sönerna bodde kvar i den lilla stugan ända till 1919. Därefter var den bebodd av andra fram till 1937.
Carl Larssons stadsgård och etsarstuga
Kv. Konstnären 27 och 2, Blindgatan 46-48.
Carl Larssons stadsgård. Foto: Bergs Lars Hansson 1976
Konstnären Carl Larsson i Sundborn köpte denna gård år 1907. Här tillbringade familjen vintrarna när barnen gick i skolan.
Gården var ursprungligen en bergsmansstadsgård uppförd i mitten av 1700-talet av bergsrådmannen Henrik Titze. 1908 lät Carl Larsson bygga till en stor ateljé. 1908 förvärvade han även granngården och använde dess lillstuga som etsarstuga. Den fick det Bellmaninspirerade namnet ”Mutter på Tuppen” och pryds också av en vindflöjel med en gumma ovanpå en tupp. I denna stuga avled Carl Larsson den 22 januari 1919. Sedan 1940-talet är etsarstugan museum.
Den stora ateljén användes i början av 1920-talet av skulptören Arvid Backlund.
Centralpalatset
Kv. Vedkompaniet 1, Svärdsjögatan 2.
Centralpalatset. Vykort från början av 1900-talet.
Centralpalatset är en av de allra första monumentalbyggnaderna i Falun, ritad av arkitekten Ferdinand Boberg. Huset stod färdigt 1897. Det inrymde 9 affärslokaler, 6 bostadsvåningar samt en festsal. På andra våningen bodde författarinnan Selma Lagerlöf åren 1902-1907. Här skrev hon bl. a. Nils Holgerssons underbara resa.
Som ses av bilden var fasaden från början rikt utsmyckad med dekorationer i jugendstil. Inför kung Gustav VI Adolfs Eriksgata 1953 genomgick huset en grundlig ombyggnad för att få ett modernare utseende.
Dikmanska gården
Kv. Yxhammaren 1 och 7, Sturegatan 77.
Dikamanska gården. Foto Albin Hedling, troligen 1960-talet.
Denna välbevarade storborgargård byggdes efter stadsbränderna 1761 av brukspatronen och källarmästaren Olof Engström. I slutet av 1800-talet köptes den av familjen Dikman, som hade slakteri och korvtillverkning här.
Efter brukspatronens död gick gården i arv i släkten Engström i flera generationer. En dendrokronologisk undersökning har visat att timret i bostadshuset är fällt vintern 1762-63 och i parstugan på gården 1781-83. På gården fanns en mängd uthus ungefär som på en bondgård, inklusive fähus och svinstia.
Bostadsutrymmena var dimensionerade för ett stort hushåll. De flesta ägarna ett stycke in på 1800-talet hade 10-15 drängar och pigor anställda. Inredningen var ståndsmässig. En bouppteckning från slutet av 1700-talet beskriver blå kammaren, gula kammaren, flera nattstuvor, sängkammare och barnkammare m. m. Husen har sedan byggts om och delats upp i flera lägenheter. Familjen Dikman, som ägde och bebodde gården 1892-1987, drev en korvfabrik här fram till 1959.
Egnellska huset
Kv. Västra Falun 15, Myntgatan 45.
Egnellska huset. Foto från början av 1900-talet.
Huset byggdes 1903 och är en av de första byggnader som ritades av Faluns förste stadsarkitekt Klas Boman.
Uppdragsgivare var Gustaf Egnell, disponent för Dala Bryggeri AB. Han var själv bosatt i huset, och även arkitekt Boman hyrde en av husets paradvåningar under många år. Sammanlagt innehöll huset 6 större och 2 mindre lägenheter. Efter att ha drabbats av bränder 2007 och 2008 återuppbyggdes huset 2011.
Före Egnellska huset fanns ett slaggstenshus på samma tomt, byggt troligen i slutet av 1760-talet av assessorn Carl Albrecht Halldin. I mitten av 1800-talet ägdes det av brukspatron Carl Petter Bergsten, som var en av de rikaste faluborna vid den tiden.
Elsborgs slott
Kv. Nedre Elsborg 4, Berghauptmansgatan 5/Engelbrektsgatan 4.
Elsbors slott. Foto från 1870-talet.
Huset är ett vinkelbyggt tvåvåningshus med anor åtminstone från 1700-talet. Det kvadratiska tornet i fyra våningar tillkom senare och kan möjligen vara ritat av bergmästaren Clas Wallman.
Författaren Karl-Erik Forsslund och andra har försökt sammankoppla Elsborgs slott med de medeltida uppgifterna om ett fäste, ”Barfridsgården”, vid Kopparberget. Slottgården på Elsborg nämns i Lehusens tomtbok 1765 men tycks inte vara Elsborgs slott. Dåvarande Slottsgatan var troligen nuvarande Kung Magnigatan.
Under senare delen av 1700-talet och ett stycke in på 1800-talet beboddes Elsborgs slott av murmästareåldermannen Anders Fahlgren. Efter hans måg Carl Albrekt Ellséns konkurs 1828 såldes Elsborgs slott till rådmannen Petter Bergsten. Hans son Carl Petter lär ha fått inspiration till tornet under en italienresa. 1866 såldes gården till bergslagskassören Anders Brandberg. I början av 1900-talet hyrdes en lägenhet av konstnären Einar Norelius´ föräldrar.
1916 köptes ”slottet” av antikvitets- och grosshandlaren Carl Lennerthson, som flyttade dit ett antal äldre timmerbyggnader (bl. a. Görasgården från Enviken) och förvandlade gården till ett Skansen i miniatyr. På 1980-talet återbördades Görasgården till hemsocknen och de flesta övriga byggnader har också flyttats bort.
Ernst Rolf-gården
Kv. Konsten 7, Styraregatan 28.
Ernst Rolf-gården. Foto från början av 1900-talet.
Gårdens historia kan följas tillbaka till mitten av 1700-talet. Den har bebotts av både gruvarbetare och hantverkare.
Den förste med säkerhet kände ägaren är gruvarbetaren Hans Larsson Elsgren, som sannolikt kom hit när han gifte sig 1751. Redan på 1700-talet var huset uppdelat i två bostadslägenheter.
Sångaren och revykungen Ernst Rolf föddes här den 20 januari 1891. Från och med 1964 har huset varit i Falu kommuns ägo och genomgått flera moderniseringar. Ernst Rolf-gården med utställning, sekelskiftesinteriör och kafé invigdes 1985 och ombyggdes efter en brand 2005.
Falanbiografen
Kv. Falan 22, Östra Hamngatan 18.
Falanbiografen. Vykort från omkr. 1938.
Detta är en av de få rena funkisbyggnaderna i Falun. Huset ritades av stadsarkitekten Erik Lundgren och invigdes 1939. Tidigare bestod hela Falankvarteret av handelsgårdar från 1700-talet. I husets föregångare inrymdes Falubiografen redan i början av 1900-talet.
Fängelset
Kv. Trädgården 4, Villavägen 17.
Fängelset. Foto: Berne Wedin 1975.
År 1844 beslutade riksdagen att det skulle byggas cellfängelser i varje län. Fängelset i Falun uppfördes 1842-48 efter ritningar av Carl Fredrik Hjelm.
Redan i början av 1800-talet fanns önskemål om ett nytt fängelse i Falun, med egna celler för fångarna. Det gemensamma häktet i rådhuset var alldeles för lätt att rymma ifrån. Smala personer kunde lätt krypa genom gallret eller till och med genom titthålet i dörren.
Arbetskraften till bygget hämtades från kronoarbetskåren i Gävle. Det var lösdrivare och utstraffade soldater m. fl. som sattes i arbete på detta sätt. I början av oktober 1848 överfördes de första fångarna från rådhuset. Den siste internen på falufängelset lämnade anstalten den 29 september 1995. Numera är huset ombyggt till vandrarhem.
Första frikyrkobyggnaden
Kv. Härden 8, Sturegatan 117/Magasinsgatan 40
Första frikyrkobyggnaden.Vykort från början av 1900-talet.
1865 byggde Falu Missionsförening detta hus, som blev den första frikyrkliga samlingslokalen i Falun. Senare övertogs den av andra samfund. Platsen har dock ursprungligen en betydligt ruskigare historia.
Från mitten av 1600-talet låg Falu stads bödelsgård på denna tomt. En av dem som bodde här var skarprättaren Erik Lyckman eller Lykteman i slutet av 1700-talet. Skarprättaren hade till uppgift både att avrätta svåra förbrytare och att utdela kroppsstraff för mindre allvarliga förseelser.
Från och med 1865 tjänade missionsföreningens hus som frikyrka i nästan 90 år. 1892-1928 användes det av Frälsningsarmén och därefter av Betania. 1953 blev det auktionskammare. I slutet av 1980-talet renoverades byggnaden efter att ha varit rivningshotad.
Gamla Tullhuset
Kv. Gamla Tullen 4, Åsgatan 58.
Gamla Tullhuset. Foto: Leif Forslund.
Gamla tullhuset är ett av de slagghus som uppfördes efter stadsbränderna 1761. I drygt 30 år granskades och vägdes alla handelsvaror här.
Det lilla huset byggdes 1768 som privatbostad åt notarien Carl Halldin enligt hans egen variant av slaggstensbyggnadstekniken. Åren 1777-1810 var huset tjänstebostad för landtullens inspektorer. En tullgrind eller -bom var uppsatt tvärs över gatan strax norr om huset. Alla varor som infördes till Falun från den omgivande landsbygden måste passera landtullen.
© Falu kommun 791 83 FALUN |
Tel 023-830 00 |
E-post 
