Egnellska huset.
Prästtäkten och Västra Falun
Prästgården i Falun låg fram till 1620-talet på Gamla Herrgården.
Prästtäkten var det område där prästen hade sina täkter (ängar). Sedan den bebyggts var det till största delen hantverkare som bodde här, men också många gruv- och hyttarbetare. I stadsdelens utkant låg en rad kopparhyttor. Rester av slaggvarpen finns fortfarande kvar. Stadsdelen Prästtäkten är området väster om Faluån, ungefär mellan Nybrogatan och Kristinegatan.
Prästtäkten gränsar i söder till Västra Falun, som sträcker sig ner till Gruvgatan. Västra Falun var också övervägande en hantverkarstadsdel. Många köpmän bodde också där, bland annat vid Stigaregatan. Dikmanska gården är ett fint exempel på en borgargård (köpmansgård) från 1700-talet.
I Västra Falun låg även Gamla teatern från 1828.
Den stora tomt där Västra skolan är byggd kallades tidigare Hyttgården och hängde samman med det hyttområde som sträckte sig även längs Prästtäktens västra sida. Karlströmska gården och Väderkvarnsbacken med sina små hyttkamrar finns kvar som ett reservat.
Vid Hälsingtorgets västra sida reser sig Egnellska huset. På andra sidan, vid kanten av ån, ligger Kopparvågen.
Kvarteret Gesällen dominerades på 1800-talet av två garverier. Här byggdes senare Konsthallen och Dalarnas museum. Annan senare bebyggelse i denna del av Falun är t. ex. Varmbadhuset och senare Polishuset på samma tomt.
Att läsa:
Blomberg, Anna: Dikmanska gården i Falun. (1991).
Forsslund, Karl-Erik: Med Dalälven från källorna till havet. Del 3:6. Falun. 1. Väster om ån. (1939).
Husen berättar : bevarandeplan för Falu innerstad. (1988).
Prästtäkten gränsar i söder till Västra Falun, som sträcker sig ner till Gruvgatan. Västra Falun var också övervägande en hantverkarstadsdel. Många köpmän bodde också där, bland annat vid Stigaregatan. Dikmanska gården är ett fint exempel på en borgargård (köpmansgård) från 1700-talet.
I Västra Falun låg även Gamla teatern från 1828.
Den stora tomt där Västra skolan är byggd kallades tidigare Hyttgården och hängde samman med det hyttområde som sträckte sig även längs Prästtäktens västra sida. Karlströmska gården och Väderkvarnsbacken med sina små hyttkamrar finns kvar som ett reservat.
Vid Hälsingtorgets västra sida reser sig Egnellska huset. På andra sidan, vid kanten av ån, ligger Kopparvågen.
Kvarteret Gesällen dominerades på 1800-talet av två garverier. Här byggdes senare Konsthallen och Dalarnas museum. Annan senare bebyggelse i denna del av Falun är t. ex. Varmbadhuset och senare Polishuset på samma tomt.
Att läsa:
Blomberg, Anna: Dikmanska gården i Falun. (1991).
Forsslund, Karl-Erik: Med Dalälven från källorna till havet. Del 3:6. Falun. 1. Väster om ån. (1939).
Husen berättar : bevarandeplan för Falu innerstad. (1988).
© Falu kommun 791 83 FALUN |
Tel 023-830 00 |
E-post 
